En smakebit på søndag - "Boel och Oscar"

Just nu läser jag "Boel och Oscar" av Josefine Sundström. En av böckerna jag köpte på bokrean i februari.

På bokens baksida står följande:
De är nyblivna grannar i ett ombyggt bankpalats från sekelskiftet, den ene är 90 år gammal, en före detta arkitekt som har bott i huset sedan han själv ritade om det. Den andra är en blond 30-årig före detta gallerist, nyss hemkommen från en längre utlandsresa. De borde inte ha något gemensamt.
Eller?
Båda bär de på ouppklarad skuld, sorg och ilska över hur livet blivit. De lever i ofrivillig ensamhet. Men en vattenläcka i taket gör att de måste ta kontakt. Detta blir upptakten till en oväntad vänskap, och snart har deras påverkan på varandra blivit genomgripande.

Boel och Oscar är en berättelse om kärlek och vänskap över generationsgränser. Om konsten att förlåta och om hur svårt det kan vara att se bortom sin egen horisont. Men hur lätt det kan vara om man bara får en liten knuff.

Smakbit från sidan 40:
Hon hade alltid varit svag för vackra ting och tyckte skönheten låg i betydelsen, funktionen, eller om man så önskade, uttrycket. Hon hade intresserat sig för konst långt innan hon visste vad skönhet verkligen var. Det intresset hade hon ärvt av sin farmor.
Farmor Lilly med silvrigt hår och ett skratt som ibland lät som hosta. Hon använde handkräm flera gånger om dagen. Ingen hade så mjuka händer som hon.

Smakbit från sidorna 74-75:
Bilen bromsade mjukt och föraren stängde föredömligt av bilmotorn varpå han hjälpte Oscar ur bilen. Den här taxichauffören önskade till och med en trevlig dag. Oscar fiskade upp en hundralapp som han tryckte in i chaufförens näve.
Ovanför ingången hängde en skylt vars budskap lovade omsorg och omtanke. Gerda hade själv önskat att hamna där, nära naturen och nära hem. Klara dagar kunde de dela minnen, titta på gamla foton och skratta tillsammans. Dessa stunder var Gerda övertygad om att hon var fullt frisk och Oscar fick påminna sig om att hennes sjukdom var obotlig och lömsk.
Andra dagar tittade hon frågande på honom. Då hade sjukdomen gjort honom till en främling, eller någon från hennes förflutna.

Vill du få flera boktips och läsa andra smakbitar, besök Maris blogg Flukten fra virkeligheten!

Ha en trevlig söndag!
Vad läser du just nu?

Uppdatering: En bok som lockar fram tårarna, men den är fin, klok och gripande. Sundström beskriver relationer så bra. Mellan människor, och även hur de har det inuti.
Det är ingen sann berättelse, men hon (författaren) har inspirerats av verkliga händelser. Och det kan jag förstå. Det er skrivet så att det kunde ha varit en sann historia.
En historia till eftertanke. Passar bra till läsecirklar.

Totalbetyg: 4 stora hjärtan av 5.