(Bild från Bokus.com)
Bak på boken står följande text:
Den unga journalisten Jade får plötsligt ett telefonsamtal. Hennes åttioåriga farmor, Mamoune, måste flytta till ett äldreboende och lämna sitt hus, sin trädgård, sin självständiga tillvaro.
Jade, som till stor del vuxit upp hos sin farmor, tvekar inte ett ögonblick: hon måste rädda Mamoune från äldreboendet, "ättestupan", och ta henne till sin lägenhet i Montmartre. Raskt kastar Jade sig i bilen, kör och hämtar sin något förvånade farmor, och befinner sig plötsligt sambo med en femtio år äldre kvinna.
Av farmodern får Jade inte bara höra berättelser om ett liv och en tid som skiljer sig från hennes egen. De båda kvinnorna upptäcker en delad passion i litteraturen. Mamoune har i hemlighet läst och läst, år ut och år in, levt sitt liv genom såväl de stora klassikerna som de mer obskyra men omvälvande verken.
När farmodern i sin tur inser att sondottern har författarambitioner blir det uppenbart att hon måste hjälpa henne genom att vara hennes lektris. Litteraturen ger de båda kvinnorna kraft att leva och hitta kärleken. Dagarna med farmor är en historia om två kvinnor, två generationer, med ett oväntat slut ...
"Romaner ska vara trevliga och tilltalande, precis som människor, sade Mamoune."
Min åsikt:
Jag började läsa denna roman med stor aptit, och insåg snabbt att detta var nog en bok jag skulle gilla. Historien är stillsam och omtänksam med en gnutta filosofiska tankar och en stor portion kärlek. Kärlek till litteratur, människor och natur. Vackert beskrivande språk om att åldras, att ta vara på varandra, livsvisdom och att vara människa. Jag har läst boken med en antäckningsbok brevid mig. (Jag skrev ner många fina och kloka citat.)
En inspirerande roman - på många sätt. En varm och trevlig bok som skulle passa bra i läsecirklar. Här finns en hel del att diskutera.
Men den har ett mycket oväntat slut...
Totalbetyg: 4 av 5 hjärtan.
Originaltitel: "La grand-mère de jade"
Sidor: 283
Här finns ett annat inlägg om boken.
Har du någon fransk favoritförfattare?
Nja, franska författare är jag dålig på... Det senaste jag läste var Marie Jungsted, och det var en besvikelse. Hennes sista bok ar så förutsägbar, så den kan man lika gärna hoppa... hade hellre läst denna! KRAM
SvaraRadera